Gästgivaremordet 1767

Enligt vad de gamla berättat, skulle efter avslutandet av en riksdag i Gävle en väldig anhopning av resande ha uppstått vid gästgivaregården i Mehede. Skjutshästarna räckte inte till, utan reservhästar måste inkallas från Brusbo. I väntan på deras ankomst sökte ett par adelsmän tilltvinga sig skjuts med från annan nyss återkomna hästar. De hade tvingat en skjutspojke att spänna dessa trötta hästar för sin vangn, då gästgivare Anders Andersson kom och fick se deras förehavande. Han befallde att hästarna åter skulle spännas ifrån och i den dispyt som därpå följde blev gästgivaren nedhuggen och dödad av adelsmännen.

Historiskt har endast en riksdag hållits i Gävle, nämligen i början av år 1792. Om denna tidsbestämning vore riktig så skulle alltså Jan Larsson (omnämnd i protokoll 17187) efterträtts av Anders Andersson dödad 1792. I Tierpsboken har Sven Sjöberg skildrat mordet på gästgivaren, men anger året 1767 som tidpunkt för mordet. Han stöder sin berättelse på utdrag ur gästgivareboken och hans årsangivelse får nog anses som mer trovärdig.

I protokollen för storskiftena 1782 och 1786-87 nämnes Jan Larsson som ägare till det ena gästgivarehemmanet (Rolins), men på en trasig och ganska oläslig arvodesräkning för det sista skiftet kan man uttyda, ”att jan Larsson för sig och Ander Anderssons arfving” skall erlägga ett visst lantmätarearvode. Det skulle betyda att den mördade Anders Andersson efterlämnat en omyndig arvinge att Jan Larsson blivit gift med Anders Anderssons änka och stått som ägare till hemmanet under arvingens omyndighetstid och att arvingen den vid nästa dokumentation år 1796 omnämnda gästgivaren Daniel Andersson blivit myndig omkring 1787 och först då omnämnts i protokollen. Han skulle i så fall endast varit omkring 1 år gammal vid faderns död.

Att händelsen i de gamlas berättelser knutits till riksdagsslutet 1792 är ej så konstigt. Det var säkert även vid detta tillfälle anhopning av resande och bråkigt vid gästgivaregården.